Sal 01:14

Materialets poesi Tecknande är en sinnenas handling. Papperets yta under fingertopparna, doften av en nyvässad penna, raspet av dess udd, en lätt metallisk smak på tungan från blyertsdammet. Blyertsens hårdhet och hur du trycker pennan mot pappret bestämmer om märkena blir smala och ljusgrå, eller breda och svarta. Ibland blir de alldeles silverglänsande. Kolstoff kan sväva lätt över papprets yta, eller smetas ut i mörka skyar. Akvarellpigment sprider sig tyst utmed papprets fibrer från den punkt där du satte ner penseln, tills det inte längre finns någon fukt kvar som för pigmenten framåt. Då stannar de upp och lägger sig tätare samman så att nyansen djupnar. I tuschteckningen däremot fäster pigmentet snabbare och tar en mer distinkt väg över pappret. En teckning kan vara subtil, lika väl som storslagen och kraftfull. Den kan lämna pappret och bli ett skulpturalt föremål, eller vara en handling som berättar om mer än det som finns att se, som i Yoko Onos Touch Poem. Ta ett djupt andetag. Känner du doften av blyerts på papper? Utanför den här salen kan du sätta dig ner vid något av ritborden och teckna själv.