Sal 01:13

ANNA RIWKIN - SPEKTRUM   /  BROR HJORTH - BLICKAR

ANNA RIWKIN - SPEKTRUM Under Anna Riwkins långa och produktiva yrkesbana som fotograf ägnade hon sig åt porträtt-, dans- och reportagefotografi. Anna Riwkin föddes 1908 i Surazj, Ryssland, dagens Belarus, och efter första världskrigets utbrott flyttade den judiska familjen till Sverige.

I slutet av 1920-talet var familjen Riwkin väl förankrad i Stockholms kulturliv. Anna Riwkin hade gift sig med Daniel Brick och öppnat sin första fotoateljé. Brodern Josef Riwkin grundade 1931 tidskriften Spektrum tillsammans med en grupp unga intellektuella, bland andra författarna Karin Boye och Erik Mesterton. Strax efter anslöt Gunnar Ekelöf till redaktionen, och flera av syskonen Riwkin ingick i kretsen kring tidskriften. Spektrum beskrevs som en plattform för litterär modernism, psykoanalys, funktionalism, arkitektur, samhällspolitik, film och musik. Med europeiska tidskrifter som förebild ville redaktionen föra fram såväl modern litteratur som nya idéer och sätt att leva. I tidskriften publiceras till exempel Gunnar Myrdals tankar om ”Socialpolitikens dilemma”, liksom temanummer om uppfostran, arkitektur och samhällsfrågor. Tidskriften illustrerades av bland andra konstnärerna GAN, Otto G. Carlsund och Erik Olson. Under åren 1932–1935 drev Josef Riwkin även förlaget Spektrum som under perioden framför allt publicerade lyrik och romaner, däribland Gunnar Ekelöfs poesi.

Anna Riwkin fotograferade flera svenska författare med anknytning till tidskriften, och några av dessa bilder användes som illustrationer i Spektrums utgåvor. Hennes dansfotografier publicerades 1932 i boken Svensk danskonst på Spektrums förlag. Från och med 1930-talet började hon arbeta mer med fotojournalistik vilket bland annat resulterade i samarbeten med sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen och senare med författaren Astrid Lindgren, med vilken hon gjorde flera böcker.

BROR HJORTH - BLICKAR Från och med 1920-talet är snabbt tecknade djurporträtt ett återkommande motiv i Bror Hjorths (1894–1968) konst. Med sorgsna, svarta ögon och tunga mungipor möter djuren vår blick. De tycks betrakta oss lika mycket som vi betraktar dem. Teckningarna har tolkats som självporträtt; konstnären sökte sig till zoologiska trädgårdar runt om i Europa och i djuren var det som om han kände igen sig själv.

I Bror Hjorths praktik möter modernismens uttryck en folklig tradition. Formspråket är ofta grovt och musiken en stor källa till inspiration. Bror Hjorth reste 1921 till Paris, där han kom att leva och arbeta under resten av årtiondet. Han följde skulptören Antoine Bourdelles undervisning, inspirerades av egyptisk och assyrisk konst samt tog intryck av Constantin Brâncuşis skulpturer och Paul Gauguins måleri. Hjorths Självporträtt i brons tillkommer i Paris 1929. Konstnären var vid tiden trettiofem år gammal och blicken tycks inåtvänd. I den franska huvudstaden lärde han känna konstnärskollegan Sven X-et Erixson som i målningen Skulptören (porträtt av Bror Hjorth) skildrar den nära vännen i arbete.

När Bror Hjorth 1935 ställde ut på galleriet Färg och Form polisanmäldes hans verk av en besökare som fann dem sedlighetssårande. Efter hot om åtal avlägsnade Hjorth fyra av de aktuella kärleksgrupperna men lämnade kvar de tomma socklarna i galleriet som protest. Att utställningen utsatts för statlig censur väckte stor debatt och lockade mängder av besökare.