Det undermedvetna var av central betydelse för surrealisterna. I linje med Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier ville man nå bortom medvetandets gränser, släppa fram det ohämmade och irrationella. Som ett led i denna strävan "uppfann" Ernst det så kallade frottaget 1925: genom att gnugga, frottera pennan mot ett papper träder olika mönster fram från underlagets ojämnheter. Slumpen blir den konstnärliga motorn; medvetandet bara en faktor bland andra i skapandet. Ur den skrovliga, mossliknande ytan i Människobild framträder en sammansmältning av fågel, insekt och planta. Undertonerna är omisskännligt sexuella.

Signerad i tavlans nedre högra hörn "Max Ernst"., På dukens baksida ett par etiketter, liksom på ramens baksida.

Spies, Werner/ Metken, Günter; Max Ernst Oeuvre-Katalog. Werke 1929-1938, 1979, nr. 1712