Sal 01:17

EN DRÖMMARNAS REVOLUTION


Den surrealistiska rörelsen tog form i Paris 1917 bland poeter, författare och konstnärer. De var intresserade av konstens möjlighet att öppna upp för det undermedvetna, för impulser som inte kan styras. Deras bilder och texter lämnar ett glapp mellan vad vi faktiskt ser och vad vi kan acceptera som verklighet. I René Magrittes gåtfulla måleri verkar motivet vara kod för något annat.

Dröm och verklighet ska upplösas i en absolut verklighet, en surrealitet. Så beskrev den tongivande poeten och anti-fascisten André Breton rörelsens mål i ett revolutionärt manifest 1924. Genom ett förändrat seende kunde en hel värld förvandlas.


Surrealisterna var ingen samlad grupp utan delade snarare en hållning. Under mellankrigstiden fick deras idéer internationell spridning genom olika nätverk. Flera konstnärer flydde undan krigets Europa på 1940-talet. Rörelsen var globalt engagerad och samtidigt rotad i lokala konstnärliga och politiska frågor. Breton samarbetade i Mexiko med målarna Frida Kahlo och Diego Rivera, men också med Lev Trotskij, den sovjetiske revolutionären och dissidenten.


Förutom intresset för Sigmund Freuds psykoanalys är antropologi och människans förhållande till symboler och urbilder centrala i surrealismen. Experimentfilmaren Maya Deren, som fick genomslag med sitt okonventionella bildberättande, verkade i perioder på Haiti. Den kubanske målaren Wifredo Lam skildrade karibiska landskap och ett sammansatt kreolskt kulturarv.

Visar 1 till 3 av 3 resultat för
Sal 01:17
Sortera efter:
Wifredo Lam
1945 - 1948
René Magritte
1935