Sal 01:15

ABSTRAKTIONENS SFÄRER


Den ryske konstnären Wassily Kandinsky inleder sin text Om det andliga i konsten (1911) med orden: “Varje konstverk är ett barn av sin tid, ofta är det våra känslors moder.” Texten speglar ett intresse för andlighet och i synnerhet teosofi som var utbrett vid sekelskiftet. Övertygelsen delades av den svenska konstnären Hilma af Klint som några år tidigare inlett ett omfattande arbete med att ge form åt en icke-synlig verklighet. Under samma period förändrade vetenskapliga teorier föreställningarna om hur verkligheten uppfattades och beskrevs. Begrepp som tid och rum, tidigare betraktade som konstanta, blev med den moderna fysiken relativa.


Här presenteras konstnärer som under 1900-talets första decennier utvecklade ett abstrakt formspråk. Vissa såg de geometriska formerna som en väg att befria konsten från uppgiften att avbilda omvärlden. Andra närmade sig abstraktionen för att försöka gestalta en andlig dimension eller för att skildra intrycken av rörelse och hastighet som uppstod i de moderna storstäderna. Den abstrakta konsten kom också att inkorporeras i ideologiska visioner om utopiska samhällsbyggen.


Runt om i Europa såg konstnärer hur filmen och scenkonsten kunde utmana och påverka samhället och sätta konsten i sig i rörelse. På scenen kunde idén om ett gesamtkunstwerk förverkligas, ett allkonstverk där olika konstnärliga medier samexisterar – ett laboratorium där föreställningar om ett nytt samhälle prövades och gestaltades. Under några intensiva år utforskade det ryska avantgardets konstnärer bildskapande utifrån abstrakta geometriska former inom scenkonst, film, textilformgivning och grafisk design. Konstnärer engagerades för att utforma scenografier och kostymer till den nyskapande och inflytelserika Ballet Russes (Ryska baletten) i Paris. I radikala och spektakulära föreställningar fick avantgardets formspråk liv genom kropparnas rörelser.

Visar 1 till 5 av 5 resultat för
Sal 01:15
Sortera efter:
Aleksandra Ekster
1915
Nina Kogan
1921 - 1923
Fernand Léger
1914
Vladimir Tatlin
1932