Sans titre

Fyra målningar av Etel Adnan, abstrakta bilder av former vilka också framträder som landskap med ljus och skugga som bärande element, visades i Madhat Kakeis abstrakta kabinett på Moderna Museet 2015-16. Utställningen underströk att den abstrakta bilden inte är en modernistisk uppfinning, även om den fick nya innebörder i det tidiga 1900-talets avantgarde. ”Idén om omöjligheten att avbilda det högsta har betydligt äldre filosofiska anor”, skrev museets överintendent Daniel Birnbaum i samband med presentationen. Detta är väl känt för konstnären, författaren och filosofiprofessorn Etel Adnan, som även visades i museets utställning Efter Babel 2015. Politik, estetik och krig är ofta närvarande i hennes verk, liksom kritik mot intolerans. ”Problemet är arrogansen, att alla förutsätts vara likadana”, säger hon i katalogen till Efter Babel. ”Detta krav på likhet är ett slags död, när det vi behöver är mångfald.”

Att orientera sig utifrån plats och väderstreck, är viktigt i Etel Adnans liv. Hon tillskriver detta uppväxten i det franskkontrollerade Libanon som ensamt barn till en grekisk-ortodox mor och en muslimsk far från Damaskus i Syrien. Hon gick i fransk skola i Beirut men kunde inte identifiera sig varken med de fattiga eller med den franskspråkiga överklassen. Livet i en sådan minoritet innebar en form av exil. Det har blivit ett behov att alltid vara medveten om exakt var hon befinner sig.