[Une partie de l'installation] “La naissance de Stockholm..!”

Stockholms födelse ...!

”Himlakropparna påverkar men
bestämmer inte livet – människan är sitt
ödes smed och fria härskare.”
Georges Adéagbo

En av de äldsta avbildningarna av
Stockholm återfinns på Vädersolstavlan i
Storkyrkan i Gamla stan. Den föreställer
så kallade haloringar, ett atmosfäriskt optiskt
fenomen som visade sig över staden i
april år 1535. Många hundra år senare, under
ett förberedande besök i Stockholm,
fångade detta medeltida konstverk den
beninske konstnären Georges Adéagbos
intresse.
På 1500-talet uppfattades halofenomen
som illavarslande förebud. Man tror att
målningen beställdes av Olaus Petri,
predikant i Storkyrkan och framstående
teolog, efter det att Kung Gustav Vasa
konfiskerat kyrkans skatter. Olaus Petri
använde målningen i sina predikningar
för att illustrera de ödesdigra konsekvenserna
av konungens vanvördnad mot
kyrkans självständighet. Kungen å sin
sida blev gravt förolämpad av Petris provocerande
användning av vädersolarna
mot honom.
Karaktäristiskt för Adéagbo har han
senare ”översatt” Vädersolstavlan genom
att beställa en trärelief av målningen från
en hantverkare i sin hemstad Cotonou i
Benin. Målningarna i Adéagbos installationer
utförs aldrig av honom själv, utan
beställs och tillverkas av lokala hantverkare
i Cotonou enligt hans anvisningar.
Träreliefen av Storkyrkans målning ingår
i den nya installationen La naissance de
Stockholm...!/Stockholms födelse…! för
Moderna Museet.
Ett viktigt element i Adéagbos metod är
att undersöka hur föremål och händelser
förklaras och laddas med mening utifrån
skilda betraktares kulturella sammanhang.
Genom att utforska staden eller
platsen samt dess kultur och historia – som
lokala loppmarknader och i Stockholm
en 1600-talsmålning av slottet Tre Kronor
och David Becks porträtt av Drottning
Kristina från samma epok – bygger han
sina verk till komplexa collage. Böcker,
tidningar och kläder som införskaffats i
olika städer, förs samman med illustrationer
och träsniderier och sammanflätas
med konstnärens handskrivna texter.
En romcom-dvd och en självhjälpsbok
placeras bredvid en snidad träfigur.
Genom associationskedjor, självbiografiska
referenser, kulturella omplaceringar
och överföringar, konstruerar Adéagbo
ständigt nya berättelser.
I utställningen Stockholms födelse..!
undersöker Adéagbo även Moderna
Museets historia och dess samlingar.
Konstverk som har fått legendarisk status
och återfinns bland den västerländska
modernistiska traditionens mest erkända
verk har omskapats till nya versioner.
Den däckbeprydde geten i Robert Rauschenbergs
berömda så kallade combine
Monogram (1955–59) omtolkas i Adéagbos
installation till Abrahams bibliska offer
när det sammanförs med Gamla testamentets
text. I flera av utställningens delar
visas fotografier från centrala ögonblick i
museets historia omgjorda till målningar.
Till exempel återges ett fotografi från 1967
av Moderna Museets tidigare chef Pontus
Hultén och konstnären Lucio Fontana i
form av en svartvit målning.
Genom nätverken av föremål och texter
uppmärksammar Adéagbo förhållandet
mellan muntlig och skriftlig kunskapsoch
historieförmedling. Hans sammanlänkningar
kommenterar vad texter
respektive objekt representerar i olika
samhällen. Vi tillskriver objekt historier.
De bär på en mängd referenser och fyller
på så sätt liknande funktioner som det
skrivna ordet. Adéagbos texter för in både
övergripande teman och platsspecifika
frågor och påståenden i verken. Han tar
upp ämnen som religion, filosofi, historia,
politik och sin egen personliga bakgrund.
Men även de omständigheter, möten och
vänskapsrelationer som fört honom till
en viss stad och institution vävs in i verket.
Namn på curatorer, kritiker och vänner
kan dyka upp och det i vanliga fall dolda
arbetet inför en utställning kan bli föremål
för skriftliga reflektioner.
Detta poetiska skrivande kompletterar
de berättelser som skapas genom valen och
kombinationen av objekt. Det förflutna
och nuet, högt och lågt, lokalt och fjärran,
existerar samtidigt hos konstnären. Installationerna
ger konkret form åt Georges
Adéagbos filosofi kring förhållandet
mellan den fria viljan och ödet.