Untitled

I utställningen ingick La DS Cornaline (1993), en Citroën som kluvits mitt itu, fått mittpartiet avlägsnat och fogats samman till en smäcker och samtidigt stympad version av den franska nationalbilen. För museets presentation gjorde konstnären en remake av ”ursprunget”. Det vinröda objektet ställde nya frågor om original och kopia, erbjöd tankedjup och hantverksprecision i ett stycke. Här finns en förbindelselänk till Marcel Duchamp, liksom i Orozcos retrospektivutställning på MoMA i New York 2009, där locket till en yoghurt-förpackning provocerande ställdes ut som enda konstobjekt.

I de sex verken av Gabriel Orozco i Moderna Museets samling återkommer cirklar, halvcirklar och kvartscirklar, ibland målade på ”låga” material som plastfilm, en fotostatkopia eller en flygbiljett. Cirklarna i hans anteckningsböcker är en sorts övningar i koncentration som ibland blir till målningar. Det handlar om ett undermedvetet strukturellt tänkande, ett sätt att analysera andra element konstnären ägnar sig åt: fotografi, installationer, objekt. Icke-föreställande bilder har antagit nya former åtskilliga gånger och varje sådan bild kan associeras till andra. Detta är vad abstraktion kan användas till menar Gabriel Orozco: att förstå hur verklighet uppfattas i en ny tid.