Improvisation Nr 2, Trauermarsch
- Improvisation No 2, Funeral March
- Improvisation nr 2, Sorgmarsch
Wassily Kandinsky hör till förgrundsfigurerna inom modernismen och var en av initiativtagarna till konstnärsgruppen Der Blaue Reiter (Den blå ryttaren). Genom att upplösa de yttre sammanhangen i bilden grundlade han omkring 1910 det expressionistiska abstrakta måleriet – en av de viktigaste och mest inflytelserika landvinningarna i 1900-talets målarkonst.
Improvisation nr 2. Sorgmarsch markerar en etapp i Kandinskys övergång till abstraktionen. I den här fasen kan man alltjämt urskilja figurativa element, såsom den gula ryttaren på vit häst som kommer in i bilden från vänster, liksom de fyra sittande eller stående gestalterna till höger. Deras orörliga hållning bildar en stark kontrast till den flammande orangefärgade bakgrunden, som är full av dynamik. Att färgerna har lagts på fläckvis och äger en sådan intensitet för tankarna till fauvisterna, vilkas verk Kandinsky hade stiftat bekantskap med under sina uppehåll i Paris. Improvisation nr 2 är uppbyggd på färgkontrasten blått och orange. Färgernas och formernas inre uttryckskvalitet träder i förgrunden medan det figurativa sjunker undan. Det uppstår en rytmisk struktur av lysande färgytor och i denna frambringas en utjämning mellan de ledande kompositionsprinciperna ”motsats” och ”samklang”.
I sin programskrift Om det andliga i konsten (1912), som är ett av de viktigaste dokumenten inom den tidiga modernismen, förklarar Kandinsky sitt intresse för ett måleri utan fysiskt motiv men däremot aldrig en rent abstrakt konst utan andligt motiv. Verkets undertitel Sorgmarsch anspelar på den synestetiska föreningen mellan färgklanger och musikaliska toner som löper som en röd tråd genom Kandinskys verk och som han betecknade ”improvisationer”.
Signaturer, påskrifter och märken Signerad i nedre vänster hörn "Kandinsky 1908" Utställningshistorik i urval Mästerverken åter. Verk av spanska konstnärer ur Samling S. runt den återbördade Picassos Källan. (1995) Moderna Museet, Stockholm Önskemuseet (1963-1964) Moderna Museet, Stockholm Ny presentation av samlingen (2000-2002) Moderna Museet, Stockholm Kandinsky och Sverige (1989-1990) Moderna Museet, Stockholm Moderna Museet c/o Waldemarsudde - Moderna klassiker (2002-2003) Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm Samlingsutställning 2004 - 2011 - I vår tid (2004 - 2011) Moderna Museet, Stockholm Mannen med det blå ansiktet (den 15 maj 2021 - den 30 januari 2022) Moderna Museet Malmö Wassily Kandinsky (1965) Moderna Museet, Stockholm Den tidiga modernismen: 1900-1920 ur Moderna Museets samling (den 19 mars 2011 - den 2 oktober 2011) Moderna Museet Malmö Moderna Museets utställningskataloger Mästerverken åter! Moderna Museet, Spårvagnshallarna : [6 maj - 27 augusti 1995]The Masterpieces are back! : Moderna Museet, Spårvagnshallarna : [May 6th - August 27th 1995]Önskemuseet : the museum of our wishes : notre musée tel qu´il devrait être : museum unserer wünsche : [utställning i Moderna Museet, Stockholm : 26 december 1963 - 16 februari 1964] / ordnad av Moderna Museets VännerModerna klassiker : Moderna Museet c/o Prins Eugens Waldemarsudde : 28/9 2002 - 16/2 2003Kandinsky och Sverige : Moderna Museet : [26 december 1989 - 18 februari 1990]Kandinsky : Moderna Museet, Stockholm 10 april - 23 maj 1965 Lättläst
Wassily Kandinsky var en rysk konstnär.
Han föddes 1866 i Moskva och dog 1944 i Frankrike.
Kandinsky lämnade steg för steg
det figurativa, föreställande, i sitt måleri.
I denna målning dröjer det dock kvar.
Man kan urskilja en gul ryttare på en vit häst
som kommer in från vänster
och de fyra, stilla, gestalterna till höger.
Kandinsky talade om bildens inre nödvändighet.
Han framhöll färgernas och formernas klang i förhållande till varandra.
Kandinsky ville med sin konst göra andra människor medvetna om
att måleri kan
utveckla samma krafter som musiken.
1911 var han en av grundarna av
konstnärsgruppen Der Blaue Reiter i Tyskland.
År 1914 återvände han till Ryssland
och ledde efter revolutionen
nyorganisationen av det ryska konstlivet.
Då kulturklimatet svängde 1921, lämnade han på nytt hemlandet.
I Tyskland var han en ledande medlem
av Bauhusskolan till dess att nazisterna
stängde skolan 1933.
Det väsentliga för Kandinsky var inte att framställa en yttre värld,
utan att genom konsten visa på en andlig.