Självporträtt i basker

Bror Hjorth kom till Paris 1921 för att bli skulptör. Med tiden fick även måleriet stort utrymme i hans konstnärskap. Tecknandet följde honom genom hela livet.

Efter nästan tio år i Paris återvände Bror Hjorth till Sverige och bosatte sig så småningom i Uppsala. År 1949 utnämndes han till professor i teckning vid Kungliga Konstakademin. Han brukade uppmana sina elever att teckna så att även baksidan av det avbildade kunde förnimmas. Volym är ett centralt begrepp i hans konstnärskap – konsten skulle ha tyngd, menade han.

I detta självporträtt, från sent 1930-tal eller tidigt 1940-tal, möter oss Bror Hjorth med en fast blick inramad av markerade glasögon. Den för konstnären karaktäristiskt avklippta luggen är gömd under baskern och han är klädd i skjorta och väst som går högt upp i halsen. Bror Hjorth hade en god utbildning och umgicks i Uppsalas intellektuella kretsar, men han vurmade för det ursprungliga och okonstlade. Därför  framställde han sig gärna som en grovhuggen och oskolad man med fast förankring i den uppländska myllan.