Andlighet & mysticism

I äldre tiders konst var bibliska motiv mer regel än undantag och kyrkorna var viktiga uppdragsgivare åt konstnärerna. Under det sena 1800-talet växte det fram en annan sorts andlighet i konsten. Spiritismen, alltså möjligheten att kommunicera med de döda, gick hand i hand med vetenskapliga upptäckter som rörde fenomen som till exempel elektromagnetiska vågor och röntgenstrålning. Varför skulle det inte gå att tala med andar när det var möjligt att kommunicera över långa avstånd via telegraf?

Mysticism och ockultism hade ett stort inflytande på många av modernismens mest namnkunniga konstnärer. Den abstrakta konstens utveckling var oupplösligt förenad med de andliga idéer som florerade i Europa kring sekelskiftet 1900. Modernismens flaggskepp Bauhaus var i hög grad påverkat av olika esoteriska strömningar. Eleverna kallades för lärlingar och gesäller och invigdes i hantverkens hemligheter av olika mästare, precis som vid de stora katedralbyggena och i frimurarlogerna. Konstnärer som Kasimir Malevitj, Piet Mondrian, Paul Klee, Hilma af Klint, Wassily Kandinsky, Joseph Beuys och Yves Klein återfinns alla i kretsarna kring esoteriska sammanslutningar som Rosenkorsorden, Teosofiska samfundet och Antroposofiska sällskapet.